Nätverk mikromobilitet - fas 2

Syfte och mål

Nätverk Mikromobilitet skapar ett aktivt nätverk av aktörer med intresse i mikromobilitet och utbyter goda exempel på lösningar och arbetssätt. Projektet syftar till att främja smidig samverkan för en snabb omställning och bidra till ett klimatsmart samhälle. Mikromobilitet är ett utmärkt och tydligt exempel som snabbt växer och leder till nya normer. De nya normerna, som måste accepteras av de flesta, måste utvecklas av användare, operatörer, offentliga aktörer och allmänheten.

Förväntade effekter och resultat

Projektet kommer att bidra till att finna möjligheter att utveckla digitala verktyg för att förbättra användningen av den befintliga cykelinfrastrukturen, öka hållbarheten och förbättra säkerheten i vårt transportsystem. Dessutom siktar projektet på att öka tillgängligheten i samhället genom att erbjuda fossilfria, pålitliga och säkra transportalternativ. Det bidrar också till att bygga upp ett ekosystem som främjar entreprenörskap inom mobilitetsmarknaden.

Genomförande

Projektet bygger vidare på det tidigare projektet 2022-03072 Nätverk Mikromobilitet: Det är ett etablerat nätverk med över 90 personer som representerar operatörer, kommuner, myndigheter med flera. Projektet kommer att genomföra kvartalsvisa rundabordsdiskussioner, växelvis fysiska och digitala möten. Projektets metod kan bilda modell för systeminnovationer i komplexa sammanhang. Experiment i verkligheten, samt inspiration och kompetensutveckling, sker genom spridning av goda exempel på framgångsrika arbetssätt och fungerande lösningar.

Slutsatser för framtida arbete

Användningen av delade elsparkcyklar har under de år som Nätverket arbetat utvecklats från kaos till fungerande mobilitetstjänster. Samverkan och metodiken för att utveckla och integrera tjänsterna fortsätter.

För alla kommuner har det inledningsvis handlat om ordning och tillämpning av ordningslagen. Det är en enskild funktion/kompetens på kommunernas förvaltningar som hanterar upplåtelsefrågor som ansvarat för frågan om elsparkcyklar. Detta är en myndighetsutövande funktion och arbetar inte med utvecklingsfrågor kopplat till trafik och mobilitet. Fler städer och i huvudsak de tre storstäderna har börjat lägga över ansvaret eller dela ansvaret med kompetens och verksamhetsuppdrag inom mobilitet och stadsutveckling. Det skapar andra och nya förutsättningar för samverkan med operatörerna och utvecklingen kan bli mer proaktiv.

Etableringen av delade elsparkcyklar har visat att när andra mobilitetstjänster med delade fordon vill etablera sig så behöver arbetssätt och metodik bygga på ramverk istället för planering. Det behövs kunskaps- och erfarenhetsutbyte, helst på vetenskaplig grund och databaserat. Jag tycker att arbetet vi gjort visar att detta skifte ger bättre lösningar och är bättre anpassat i ett digitaliserat och dynamiskt samhälle.

Vår metod har varit nyskapande med kvartalsvisa möten med kommuner, operatörer samt myndigheter, forskare, IT-leverantörer mm. Jag summerar erfarenheterna från 11 kvartalsvisa möten med följande:

1. Bra och konstruktiv dialog med bra deltagande och kontinuitet.
   Vi har haft en bra representation av aktörer i ekosystemet runt delade elsparkcyklar. Aktörerna har arbetat i en gemensam strävan att utveckla bra tjänster för användarna som skall fungera i ett lokalt sammanhang.
2. Kommunerna bestämmer själva
   Det har blivit alltmer tydligt att varje kommun bestämmer själv. Den valda metoden för Nätverket, med att presentera Goda exempel och hoppas att andra skall spara tid och pengar på att kopiera fungerar i näringslivet, men är inte lika lyckosam i kommunala miljön.
3. Lösningar som fungerar – Geofencing, Ordningslagen
   Alla använder geostaket för att reglera hastighetsgränser och parkering. Det genomförs på lite olika sätt men lösningarna fungerar.
   Inledningsvis användes Avsiktsförklaring för att reglera men nu använder alla kommuner Ordningslagen som grund för regleringen.
4. Parkering – lokala lösningar, liten harmonisering
   Alla kommuner har sin egen lösning. Vi hoppades på att nå en harmonisering för att underlätta för användare och operatörer.
5. Avgifterna – ingen gemensam grund
   Det finns ingen gemensam beräkningsgrund för de kommunala avgifterna. Varje kommun bestämmer själv. I internationell jämförelse är avgifterna höga.
6. Stadsutveckling – mycket forskning och experiment återstår
   De som arbetar med delade elsparkcyklar fokuserar i första hand på tillstånd, reglering och trafikfrågor. Delade fordons roll i stadsutveckling och strategiska arbetet behöver mycket mer både forskning och försök innan det kan skalas. Malmös arbete med TROMP är inspirerande.

/Kent Eric Lång – projektledare, RISE