Framtidens trafikregler

Framtidens trafikregler adresserade behovet av utveckling av regelverket för trafikföreskrifter – ett arbete som behöver bedrivas genom dialog med en stor bredd av aktörer. I projektet, som är en del av Drive Sweden Policy Lab, samlades information om behov och nyttor med digital och maskinläsbar information om trafikregler, förutsättningar och utmaningar inför en förändring, pågående arbete i Sverige och på EU-nivå, samt om hur man gör i andra länder. Som ett resultat har projektet landat i att regelverket kring trafikföreskrifter behöver förändras.

En illustration av fysiskt och digitalt vägnät, från projektets slutrapport (av RISE).

Inom ramen av projektet har det diskuterats möjliga lösningar och konsekvenser av olika lösningsalternativ. Projektet har inte kunnat kvantifiera samhällets nytta av tillgängliga data om trafikregler inom ramen för det här projektet, men har beskrivit nyttorna och bedömer att de potentiellt kan vara mycket stora. Vissa effekter är också svåra att nytto- eller kostnadsberäkna men har likväl stor betydelse. De många behov och nyttor av trafikregeldata som har identifierats talar dock för att nyttorna överväger kostnaderna för samhället.

Syftet med projektet har varit att utreda ett framtida system med trafikföreskrifter genom ett policylabb för att hantera regelverk och beslutsprocesser. Detta har gjorts tillsammans med aktörer från hela kedjan som berörs av framtidens trafikregler. En förutsättning för att kunna lösa frågan var att samla de aktörer som berörs av frågan och tillsammans försöka komma fram till en väl avvägd lösning. Vi har därför använt policylabb som metod för att hitta former för en väg framåt som kan stödja utvecklingen mot ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem.

Slutsatser i urval

Transportsektorn blir alltmer uppkopplad, digitaliserad och automatiserad. Utvecklingen sker i snabb takt och har potential att kunna förbättra transportsystemet inom flera områden, såsom ökad säkerhet, högre effektivitet, lägre miljöpåverkan och ökad tillgänglighet. Men för att möta utvecklingen behöver vi utveckla och anpassa den digitala infrastrukturen. En del av detta är digitala och maskinläsbara trafikregler. I en mer digital värld kommer vi att behöva data om trafikregler – vad som gäller var.

Genom en process tillsammans med en rad olika aktörer så har projektet kommit fram till bland annat dessa slutsatser:

Data om trafikregler behövs för en rad olika tillämpningar som redan används i dag, exempelvis navigering, ruttning och intelligent hastighetsefterlevnad. Det behövs även för mer lättillgänglig information om till exempel parkering, lastning och laddning i ett alltmer komplext samhälle. På sikt behövs det också för att möjliggöra exempelvis automatiserad körning, geostakettillämpningar (på engelska geofencing) och dynamisk trafikreglering. I takt med ökad automatisering och uppkoppling av vägtransportsystemet kommer behovet av tillförlitlig och lätt åtkomlig digital information om trafikregler enbart att öka. Vi har inte kunnat kvantifiera samhällets nytta av tillgängliga data om trafikregler inom ramen för det här projektet, men vi har beskrivit nyttorna och bedömer att de potentiellt kan vara mycket stora. Vissa effekter är också svåra att nytto- eller kostnadsberäkna men har likväl stor betydelse.
Det finns egennytta för beslutsmyndigheterna med att arbeta digitalt i samband med trafikregleringen och de data som skapas sedan kan användas för olika behov inom kommunen/myndigheten.
Vi har ett bra utgångsläge. Det finns redan tekniska och praktiska möjligheter att koppla digital information till trafikföreskrifter, och många kommuner och Trafikverket använder dessa möjligheter.
Det behövs dock stora insatser om data om trafikregler ska bli mer fullständiga och tillförlitliga på hela vägnätet. Varken marknaden eller en central myndighet som till exempel Trafikverket kan lösa detta tillfredsställande på egen hand. Fler beslutsmyndigheter måste anamma digitala lösningar för trafikföreskrifter och processerna för att ta fram trafikföreskrifterna behöver även bli mer enhetliga.
Nya krav på beslutsmyndigheter skulle kunna införas, exempelvis i förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter där det redan finns obligatoriska krav för beslutsmyndigheterna om när, var och hur trafikföreskrifter ska kungöras. En författningsändring för tvingande digitalisering bedöms få stor effekt (att öka digitaliseringen).
Nollalternativet – att inte göra något – innebär att problemen med bristande digital information kvarstår och nyttorna för samhället uteblir eller senareläggs.
Sammantaget framstår författningsändring för tvingande digitalisering som det tydligaste alternativet.