Digitaliseringens roll för att växla upp cirkulära flöden av byggmaterial

Det finns ett stort behov att öka cirkularitet (återvinning respektive återbruk) av byggmaterial, inte minst för att minska klimatpåverkan. Detta kräver dock ett skifte från dagens linjära till cirkulära flöden.  

Dagens linjära flöden innebär att leverantörer levererar material till byggarbetsplatserna. Det cirkulära flödet, som branschen behöver ställa om till, innebär att överblivet eller kasserat material från byggprojekt bör ses som en materialbank och inte som avfall och att materialet istället kan återvändas vid andra byggprojekt.

Projektidé

För att kunna ställa om till cirkulära flöden behöver det vara betydligt lättare att veta var material finns, kunna visa på minskade utsläpp från transporter samt minskade kostnader för att hantera, sortera och lagra material. En av de största flaskhalsarna för omställningen är in- och utflödet av material och gods vid byggarbetsplatser. Det beror delvis på platsbrist men också på grund av att det saknas affärsmodeller och regelverk för att det ska kunna skapas en andrahandsmarknad för att återvinna eller återbruka byggmaterial.

Denna förstudie fokuserar på tre huvudfrågor:

1. hur effektiva förflyttningar och mobilitet kan möjliggöra cirkulära flöden av byggmaterial
2. vilka systemstöd som krävs för att säkerställa stabila och effektiva dataflöden för material och logistik
3. föreslå konkreta pilotprojekt i verklig miljö för att möjliggöra utveckling av nya lösningar och affärsmodeller som främjar cirkulär bygglogistik.

Bakgrund

Byggbranschen är Sveriges största avfallsproducent och står för cirka 14,2 miljoner ton avfall. Det motsvarar cirka 40 procent av Sveriges avfall, exklusive gruvavfall. EU:s strategi är att röra sig mot en ökad cirkularitet genom att förflytta aktörer uppåt i avfallstrappan.

Det cirkulära flödet innebär att material som tidigare kastades eller ansågs obrukbart ska omhändertas och byggarbetsplatser ska ses som materialbanker som förser andra byggprojekt med material. I cirkulära flöden kan byggprojekt och avfalls- och återvinningsanläggningar ses som en del av produktionsnätverk där de olika anläggningarna levererar till varandra vilket innebär att den slutgiltiga byggnaden/konstruktionen kan bestå av en stor del återanvänt material.

Detta kommer dock att öka behovet av transporter avsevärt. För att den cirkulära ekonomin ska bli lönsam behövs ett helt nytt sätt att se på transporter i framtiden. För att lyckas med detta behöver hela värdekedjan vara inkopplad.

För att få till det cirkulära flödet måste det även gå att spåra material, matcha tillgänglighet med behov och att det framgår vilken kvalitet materialet håller. För att materialet ska bibehålla hög kvalitet måste det hållas rent, sorteras och hämtas från arbetsplatserna regelbundet samt sorteras i olika containrar och pallar.

Här spelar en ökad digitalisering en viktig roll för att kunna spåra och hålla i ordning på material. En väl utbyggd digitalisering innebär att kostnaderna kan hållas nere tack vare att man inte behöver lägga tid på att lokalisera material samt att transportflödena också kan optimeras.

Förväntade resultat av förstudien

Behovsägare i detta projekt är transportörer, avfalls- och återvinningsbranschen, entreprenörer, byggaktörer och materialproducenter.

Med avstamp i projektets tre huvudfrågorna fokuseras arbetet kring följande: 

• göra en kartläggning som leder till en rapport där forskningsfrågor/problemområden identifieras för att studera via nya ansökan (steg 2) såsom:
  • affärsmodellen, lagstiftning, personernas inställning och logistik
  • vertikala förflyttningar, förflyttningar på våningsplan och på mark
  • lastbärare och lagring
• förbereda planering för datadelning, systemstöd och informationskvalitet
• föreslå en plan för hur piloten ska organiseras
• beskriva delpiloter samt testa olika lösningar på de identifierade problemen, ibland på samma projekt, ibland på olika projekt.

Kort- och långsiktiga mål

Målet är att projektet genom tre piloter ska visa hur ett uppskalat cirkulärt flöde kan bidra till att nå de nationella miljömålen och ökad transporteffektivitet kopplat till byggbranschen. Den tillämpade metoden innebär att projektpartners kommer att lyfta fram verkliga testpiloter/ byggprojekt som ska visa hur det är möjligt att effektivisera transporter av cirkulära byggmaterial från olika byggnadsprojekt med stöd av smart datadelning. 

På sikt är målet att cirka 100 000 företag inom hela byggvärdekedjan ska kunna ha tillgång til en digitaliserad så kallad ”supply chain”. Det innebär att man som aktör i bygglogistikkedjan kan följa data både över inkommande och utgående material och planera leveranser som ger effektivare transporter. Att dela data på ett standardiserat sätt är både tids- och kostnadsbesparande.