Transformationskartan stakar ut vägen för självkörande fordon

Efter ett decennium av forskning och pilotprojekt har tekniken nått tidig kommersiell drift i länder som USA och Kina. I Europa väntas nya regelverk möjliggöra större fordonsserier redan 2027. Frågan för Sverige är därför inte längre om tekniken är redo – utan om våra regelverk och transportsystem är det. 

För att säkra svensk konkurrenskraft krävs nu ett samordnat systemskifte. Transformationskartan fungerar som en strategisk vägvisare som beskriver hur införandet kan utvecklas fram till 2030, med sikte på att integrera automatisering som en naturlig del av den svenska mobiliteten. 

En gemensam riktning mot 2030 

I arbetet med transformationskartan har perspektiv från hela värdekedjan samlats in i dialog med offentlig sektor och industriaktörer, som fordonstillverkare, mobilitetsoperatörer och teknikleverantörer tillsammans med analyser av internationella erfarenheter. Kartan synliggör beroenden mellan styrning, regelutveckling och praktisk implementering.  

• Delmål 2027: Senast mitten av 2027 ska grundläggande nationella förutsättningar vara tydliggjorda för att möjliggöra en större utrullning av persontransporter.
• Målbild 2030: Automatiserade vägtransporter ska vara en integrerad del av det svenska transportsystemet och bidra till säker, effektiv och hållbar mobilitet i hela landet. 

Från pilotprojekt till skalbar drift 

Transformationskartan belyser ett "strukturellt vänteläge" i Sverige. Medan internationella aktörer inväntar nationella signaler, efterfrågar offentliga aktörer politisk inriktning. För att bryta detta läge föreslår rapporten tre parallella prioriteringsområden:  

1. Nationell styrning: En tydligare nationell målbild och samordning krävs för att skapa förutsägbarhet för investeringar.
2. Moderniserad reglering: Utveckling av en moderniserad modell för försöks- och introduktionsverksamhet som fungerar som en regulatorisk brygga mot permanent drift.
3. Ekosystem och utrullning: Etablering av modellregioner där offentliga och privata aktörer samverkar kring affärsmodeller och faktiska tjänster. 

Samhällsnytta genom integration 

Analysen visar att den största samhällsnyttan uppstår när automatiserade tjänster integreras i det bredare transportsystemet tillsammans med kollektivtrafik, delad mobilitet och nya mobilitetstjänster. Samtidigt bedöms taxi- och ride-hailing-tjänster vara den mest sannolika inkörsporten för tekniken, eftersom de både kan bygga operativ erfarenhet i verklig drift och samtidigt fungera som viktiga testbäddar för framtida regelverk och tillståndsprocesser. 

— Helautomatiserad mobilitet handlar inte bara om självkörande fordon, utan om hur hela transportsystemet utvecklas när tekniken börjar användas i verklig drift. Nu går utvecklingen internationellt från pilotprojekt till kommersiell implementering, vilket också innebär att regelverk, ansvarsfördelning och offentliga roller behöver utvecklas parallellt. För Sverige handlar nästa steg om att skapa faktiska förutsättningar för införande tillsammans med myndigheter, städer, kollektivtrafik och privata mobilitetsaktörer, säger rapportens författare Thomas Axelsson från Lindholmen Science Park. 

— Vi ser stora möjligheter med den nya tekniken om den införs utifrån ett systemperspektiv. Det är avgörande att många olika aktörer samarbetar och tänka nytt för att bibehålla och utveckla Sveriges och Europas konkurrenskraft. Vårt regelarbete är en viktig pusselbit i detta, säger Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen.  

Om projektet  
Transformationskartan finansieras av Drive Sweden och är ett samarbete mellan Lindholmen Science Park, Transportstyrelsen, Trafikverket, Stockholms Stad, Göteborgs Stad, Helsingborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Astazero. Den första delrapporten baseras på dialoger med aktörer från industri, städer och myndigheter.