Skip to main content

Projektresultat från KRABAT

Monday, November 25, 2019

Den 7 november fick en fullsatt sal på vårt kontor i Stockholm ta del av några av de projektresultat som gjorts inom KRABAT-projektet. Presentationer från alla arbetspaket, som omfattar shared shuttle service S3, Autopiloten i Stockholm, systemlösningar för delade bilar, automatiserade stadsbussar, uppkopplade trafiksignaler och policylab för framtida tjänster, gjordes. Och de framsteg som gjorts var många.

Drive Sweden-projektet KRABAT är en del av Regeringens samverkansprogram "Nästa Generations Resor och Transporter" och finansieras till delar av Vinnova, genom Drive Sweden. Projektet samlar flera aktörer som ligger i framkant när det gäller att utveckla morgondagens fordon och mobilitetslösningar. De har genom sex arbetspaket pressat på utvecklingen inom sina områden. Tre av dessa arbetspaket har just avslutat arbetet medan de tre andra kommer att pågå fram till december 2020.

Uppkopplade trafiksignaler

Johan Östling från RISE gav åhörarna några av projektets slutresultat. Inom projektet har de samlat nyckelaktörer från organisationer, städer och myndigheter med målet att ansluta så många trafiksignaler som möjligt till Drive Sweden Innovation Cloud. För att göra det har de fått behandla flera frågor om IT-arkitektur, skillnader mellan IT-system och säkerhetsfrågor. De har i skrivande stund kopplat upp trafiksignaler i Göteborg och Uppsala mot Innovation Cloud och det finns planer för fler trafikljus i Stockholm och Södertälje. Tekniken fungerar och fordon som är uppkopplade mot systemen kan få information om när signalerna slår om med hög precision.

Läs slutrapporten och fler dokument här:
Final report WP 7 Connected Traffic Signals
Drive Sweden Innovation Cloud KRABAT WP7 Architecture
Latency Gbg stad Linnéplatsen – Volvo Cars Cloud 20180926
Interpretation of utilization of the SAEJ2735 ISO 19091

Delad pendelservice, S3

Victor Malmsten, från RISE, rapporterade om S3:s framsteg. Deras mål är att testa delade, självkörande skyttelbussar och visa hur nya transportlösningar kan bidra till en förbättring av förtätade städer och samtidigt öka rörligheten i Göteborgsregionen. För tillfället har de två skyttelbussar som går en rutt mellan 07 och 18 på Lindholmen. Att köra i ett område med mycket byggnation och trafik till den samt många fotgängare och cyklister har varit en utmaning men de har lyckats skapa en åktur som användarna uppskattar. Uppgifterna som samlats in från användarna visar att vissa tycker att resan är ganska långsam, men att de känner sig säkra när de åker på skytteln. De vill gärna resa snabbare, men utan att känna sig mindre säkra. Just nu utvärderar man insamlad data för att göra anpassningar av sin tjänst, överväger möjligheten att lämna konceptet med en steward ombord och tittar på att ändra rutten till en mer central sådan på Lindholmen.

Autopiloten i Stockholm

Lars Polgren från Nobina redogjorde om skytteln de kör för SL i Kista, Stockholm. Några av deras mål är att öka tillgängligheten för delad och hållbar transport, att få en ledande position för innovation för hållbar tillväxt inom delad mobilitet och att främja samarbete mellan operatörer, akademi, stad och politik. För tillfället vill de bland annat utvärdera logistiken för ruttplanering, försöka förbättra gränssnittet för passagerare och förbättra pendlingen med bussarna. Utmaningarna det senaste året har gällt infrastruktur, avbruten trafik på grund av problem med skyttlarna och att skyttlarna måste bli mer robusta. Nästa fas av arbetspaketet kommer att omfatta arbete för att öka kundnöjdheten, anpassning till mer komplexa trafiksituationer, en on demand-service och drift utan en steward ombord (med hjälp av ett styrtorn).

Läs slutrapporten här:
Slutrapport: Autopiloten i Kista

Systemlösningar för delade bilar

Kari Kauppi, från Volvo Cars, gav oss en uppdatering om detta avslutade arbete. De har samarbetat med biluthyrningsföretaget Hertz för att se om bilägares vilja att hyra ut sin bil till andra kan öka om man går genom en biluthyrare. Att lägga till sin bil i en befintlig flotta, som hanteras av ett känt företag med expertis inom området, kan vara nyckeln till att ge känslan av ökad kontroll över situationen när du delar din bil. Detta är viktigt eftersom respondenter i undersökningar har hävdat att de inte vill dela sin bil på grund av det faktum att de inte litar på de som hyr den. Erbjudandet att lägga till sin bil i Hertz flotta gavs yill personer som reste från Landvetter och Arlanda. Ett litet antal personer gick med på att hyra ut sin bil på detta vis. Erfarenheterna av detta sätt att dela en bil var bra, men antalet användare litet.

Policy Lab för support för framtida mobilitetstjänster

Kristina Andersson, från RISE, rapporterade om detta avslutade projekt. Deras mål är att minska klyftan mellan teknik och marknader och beslutsfattarna. De första är benägna att vara snabbrörliga och riskvänliga, medan den senare ofta är långsammare och mer benägna att minska risken. Inom projektet har de fokuserat på två fall: P2P-bildelning och mobilitet för anställda.

När det gäller delningen av bilar har de sett vissa framsteg i form av en skattelättnad baserad på körsträckor för delade bilar. Det finns dock mer att göra och fokus ligger nu på att få till förändringar kring skattebefrielse eller -lättnad för intäkter från P2P-bildelning och borttagning av hyrbilslagstiftning för bildelning och en anpassning till delningsekonomin istället.

Gällande anställdas mobilitet arbetar de för att företag ska jämställa ”gröna” transportmedel som cyklar och kollektivtrafik med företagsbilar, eftersom bilarna medför en minskad förmånsbeskattning. De vill också att företag ska ge de anställda ett månatlig mobilitetstillägg och tittar på problemen det kan innebära att blanda affärs- och privata resor.

Läs deras position papers här:Regelsverksinnovation i Sverige: Från förmånsbilar till förmånsmobilitet
Regelverksinnovation för P2P bildelning i Sverige

Automatiserade stadsbussar

Utvecklingen inom detta projekt har gått bra. Joakim Jonsson, Volvo, visade hur de har fokuserat på tre praktiska områden fall: dockning vid hållplats, busståg och körning i depå. Dessa kan i tur och ordning förbättra effektiviteten och säkerheten när du stannar vid en busshållplats, kraftigt öka kapaciteten och höja säkerheten och effektiviteten vid depåerna. Testerna av dockning och depåkörning har varit framgångsrika, där bussarna har kunnat manövrera med en känslighet på 20 mm. Dockningsfunktionen är redo att testas i större skala och depåkörningen har visats i ett depå, där bussen körde från parkering till service, tvätt och laddning.