Skip to main content

LIMA - Lindholmen Integrated Mobility Arena

LIMA-projektet, som undersökt hur kombinerade och delade transportlösningar ska kunna bidra till ett mer hållbart resande, har gått i mål. Under de drygt tre år som projektet pågått har viktiga lärdomar dragits genom arbetet med den MaaS-lösning som togs fram och testades i en pilot. Ta del av takeaways, resultat och rekommendationer här. 

Så funkade tjänsten

Trafik utanför Lindholmen Science Park med LIMA:s logotyp över bilden.

Drive Swedens LIMA-projekt startades 2018. Inom projektet har 19 partner tagit fram en MaaS-lösning (Mobility as a Service) där man i en digital tjänst erbjudit flera resealternativ. Projektet har även analyserat rörelsemönster på Lindholmen i Göteborg och utefter dem utformat och positionerat flera mobilitetshubbar, där de samlat flera av alternativen på en plats för att göra det enklare för resenärer att både byta och hitta resesätt. Detta och ytterligare funktioner, som en enkel lösning att bestämma om ens arbetsgivare eller en själv ska betala resan, lanserades under 2020 i en större pilot för anställda av företag på Lindholmen.

Under piloten fick testanvändarna tillgång till kollektivtrafik, taxi, elbilspool, bildelningstjänst, parkeringsalternativ och en realtidskarta där det gick att hitta information om flera av tjänsterna. Under det år piloten var aktiv hade coronapandemin stor effekt på samhället, vilket minskade resandet. Projektet har ändå kunnat samla in värdefull data och dra slutsatser som kan ge viktiga inspel till nya satsningar på delade och kombinerade transportlösningar. Bland annat har användarbehov identifierats, precis som utmaningar gällande vilka aktörer som bör vara ansvariga för vitala delar av MaaS-tjänster.

Resultat och rekommendationer

  • För att MaaS ska bli ett hållbart alternativ så behöver kollektivtrafiken vara en ryggrad i systemet. Idag är det dock inte möjligt för privata aktörer att återförsälja kollektivtrafikens biljetter. I Sverige har inte heller kollektivtrafikbolagen tagit rollen som MaaS-leverantörer. Det innebär en låsning som behöver adresseras. Detta föreslås göras genom att Sveriges kollektivtrafikmyndigheter får direktiv att i sitt uppdrag inkludera utveckling av delad mobilitet och MaaS för att möta det samhälleliga intresset att minska transporters negativa miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt bör möjligheten öppnas för privata aktörer att återförsälja offentliga tjänster som kollektivtrafik och lånecyklar i sina kommersiella erbjudanden.
     
  • Idag begränsas möjligheterna till delad mobilitet och MaaS genom lagstiftning. Bland annat innebär hyrbilslagen att bildelning till stor del begränsas till företag, skatteregler försvårar för både företag och privatpersoner att dela bilar och krångliga procedurer för deklaration avskräcker privatpersoner att börja dela sina bilar. Lagstiftning och skatteregler i dessa fall förhindrar i praktiken utvecklingen av delad mobilitet och behöver anpassas i en omställning till ett mer resurseffektivt samhälle. Nya standarder är också viktigt. Precis som att det är helt naturligt att en bil idag är utrustad med säkerhetsbälte och krockkuddar så bör det inom en snar framtid vara en självklarhet att en bil är utrustad med en digital nyckel som kan utnyttjas för enkel delning av sin bil.
     
  • Både från användare av LIMA-tjänsten och från de företag som medverkat kan vi konstatera att det finns ett upplevt behov av en tjänst som LIMA, att kombinerad mobilitet kan leda till minskad miljöpåverkan, lättare styrning av anställdas resande samt mera effektiv administration av resor. Att samla och förenkla tillgång till delade mobilitetstjänster anses attraktivt, men det är främst människor som redan har multimodalt, kollektivt och aktivt mobilitetsmönster som lockats av LIMA. För att tjänsten ska bli mer attraktiv så är det viktigt att samla fler transporttjänster och inkludera en lättanvänd reseplanering.
     
  • Det är anställda från företag på Lindholmen som varit fokus i test och utvärdering av LIMA-tjänsten, men under projektets gång så har det starkaste intresset för tjänsten uttryckts från fastighetsutvecklare i urbana miljöer. Deras motiv är att ersätta parkeringsplatser i nybyggnadsområden med mobilitetstjänster. Trots att det är fastighetsutvecklare som har intresset så är det främst drivet av kommuners riktlinjer för parkeringsplatser vid utveckling av nya stadsområden. I dagsläget ser vi alltså att det är främst en offentlig aktör, kommunen, som ställer krav på alternativ till privatbilen.

Här nedan kan du höra takeaways från Ericsson, RISE och IUS Innovation efter att projektet gick i mål:

Så hur fungerar en MaaS-tjänst? Se här:

MaaS

Tanken med MaaS är att erbjuda en kombination av olika delade mobilitetstjänster som tillsammans kan ersätta den privata bilen till större grad. För att detta ska lyckas behövs attraktiva delade mobilitettjänster såsom kollektivtrafik, delade utsläppsfria bilar och mikromobilitet. Det är också viktigt att de delade tjänsterna kompletterar varandra och är lättillgängliga för användarna. Rätt utnyttjat kan MaaS-lösningar bidra till minskad trängsel i trafiken och ökade möjligheter för resenärer att välja mer hållbara alternativ.